Kursplan  
 
Samhällskunskap I för blivande ämneslärare i gymnasieskolan (ämne 2), 30 högskolepoäng
(Social Studies I for Upper Secondary Teaching (Years 10-12) (Subject 1), 30 credits)
 
Kurskod: 1643ÖV
Ämnesgrupp: Övrigt inom samhällsvetenskap
Huvudområde: Inget huvudområde
Ansvarig institution: Lärarutbildningen
Utbildningsområde/n: Samhällsvetenskapliga området 100%
Ges endast inom följande program: Ämneslärarutbildning med interkulturell profil med inriktning mot gymnasieskolan, 300-330 högskolepoäng
Betygsalternativ på hel kurs: G/VG
Utbildningsnivå: Grundnivå
Kursnivå: A
Fördjupning: G1F (Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav)
Undervisningsspråk: Svenska
Giltig fr.o.m: VT 2018


1. Fastställande

Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningens kursplanenämnd vid Södertörns högskola den 2017-12-19 enligt bestämmelserna i högskoleförordningen.

2. Behörighetskrav

Utbildningsvetenskap I (24 högskolepoäng) och Verksamhetsförlagd utbildning I (6 högskolepoäng).

3. Lärandemål

Efter genomgången kurs kan studenten

Kunskap och förståelse
  • redogöra för huvuddrag i efterkrigstidens svenska och internationella samhällsutveckling
  • redogöra för begreppen klass, kön och etnicitet samt att redogöra för och tillämpa teorier om interkulturella perspektiv
  • redogöra för hur socioekonomiska förhållanden påverkar människors vardagsliv
    redogöra för det svenska och internationella medielandskapet och förklara hur det är länkat till politiska och ekonomiska drivkrafter
  • sammanfatta och förklara perspektiv på medieanvändning och identitet, samt på mediernas roll i politiska och kulturella offentligheter
  • redogöra för grundläggande drag i den svenska demokratin och relationerna mellan den lokala, statliga och internationella nivån samt om olika sätt att i undervisning åskådliggöra dessa relationer

    Färdighet och förmåga
  • identifiera och diskutera större samhälleliga förändringar i ett samtidshistoriskt perspektiv
  • reflektera över hur samhälleliga maktförhållanden kommer till uttryck i skolan
  • förstå och redogöra för betydelsen av för utbildningen relevanta vetenskapliga begrepp
  • värdera effekterna av olika organisations- och styrformer när det gäller demokrati, effektivitet och rättssäkerhet samt resonera kring hur dessa värden kan förstås inom skolans verksamhet
  • reflektera över relationer mellan styrsystem och förändringar i lärarprofession
  • genom egen aktivitet medverka vid presentationer och diskussioner i seminarieform

    Värderingsförmåga och förhållningssätt
  • uppvisa förtrogenhet med den akademiska miljön och dess bas i kritiskt tänkande
  • kritiskt reflektera över betydelsen av ett prövande förhållningssätt i sitt eget arbete
  • uppvisa grundläggande insikter om olika teorier och metoders roll inom samhällsvetenskaperna

  • 4. Innehåll, delkurser och examinationsmoment

    Kursen ger en introduktion till de ämnen som ingår i samhällskunskapsinriktningen och en grundläggande orientering över sociala, politiska och medieaspekter på vårt nuvarande samhälle.

    • Samtidshistorisk översiktskurs, 7,5 högskolepoäng
      (Introduction to Contemporary History, 7.5 credits)
      Syftet med delkursen är att ge studenten en översikt av huvuddragen i den svenska och internationella politiska, sociala och ekonomiska utvecklingen och därmed perspektiv på nutidens samhällsförhållanden.

      Kursen tar sin utgångspunkt i andra världskrigets slut med uppkomsten av efterkrigstidens välfärdssamhällen och det kalla krigets samtidiga utbrott. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas de skiften i tidsanda och ekonomiska och politiska doktriner som kännetecknar de senaste femtio åren.

      Betydelsen av att i undervisningssituationen bibringa eleverna en sådan politiskt allmänbildning som grund för en vidare kunskap om vårt samhälle kommer fortlöpande att uppmärksammas.


    • 1001, Samtidshistorisk översiktskurs, 7,5 högskolepoäng
      (Introduction to Contemporary History, 7.5 credits)
      Betygsalternativ: U/G/VG
    • Det sociala landskapet, 7,5 högskolepoäng
      (The Social Landscape, 7.5 credits)
      Delkursen syftar till att ge grundläggande kunskaper om fenomenet ”samhälle”. Genom en introduktion till samhällsvetenskaplig teoribildning och centrala områden inom samhällsvetenskaplig forskning ska studenten under delkursens gång analysera och diskutera frågan om vad ett samhälle är och hur det skapas och förändras. Fokus ligger på hur olika typer av strukturer och processer format och skapar dagens samhälle. Fenomen som familj, släkt, arbete, migration, staten och marknaden kommer att betraktas utifrån sociologisk teori. Tidiga och samtida samhällsvetare och deras analyser ska också presenteras. Betydande vikt läggs vid en utvidgad förståelse av hur socioekonomiska förhållanden (som klass, kön och etnicitet) präglar många människors vardagsliv och inte minst skolan. Det interkultuturella perspektivet uppmärksammas särskilt.


    • 1002, Det sociala landskapet, 7,5 högskolepoäng
      (The Social Landscape, 7.5 credits)
      Betygsalternativ: U/G/VG
    • Mediesamhället, 7,5 högskolepoäng
      (Media Society, 7.5 credits)
      Syftet med delkursen är att ge studenten kunskap om och perspektiv på förhållandet mellan medierna och samhället, med särskilt fokus på mediernas roll i den moderna samhällsomvandlingen. Delkursen behandlar det svenska och internationella medielandskapet med utgångspunkt i frågor om makt, offentlighet och identitet.

      Delkursen tar upp mediernas roll i samhället utifrån såväl makro- som mikroperspektiv. Delkursens inledande del behandlar mediernas roll och funktion i en marknadsekonomi och i en politisk och kulturell offentlighet. Därefter behandlas frågor om medieanvändning och mediernas roll i publikens vardagsliv, med särskilt fokus på frågor om identitet.


    • 1003, Mediesamhället, 7,5 högskolepoäng
      (Media Society, 7.5 credits)
      Betygsalternativ: U/G/VG
    • Svensk politik, 7,5 högskolepoäng
      (Swedish Politics, 7.5 credits)
      På delkursens första del introduceras studenten till statsvetenskapliga perspektiv på politik och samhällsstyrning. Centrala drag i det svenska statsskicket såsom Riksdagens roll och sammansättning, parlamentarismen, valsystemet och partierna, den svenska förvaltningen och tjänstemannarollen, kommunalt självstyre och EU-samarbetet behandlas i första delen av delkursen som baseras främst på föreläsningar och övningar.

      I den andra mer resonerande delen av delkursen diskuteras frågor om hur man inom det demokratiska systemet med dess olika organisationer balanserar centrala värden som demokrati, effektivitet och rättssäkerhet. Hur förenar man likabehandling med lokal anpassning och brukarinflytande? Och vad händer om demokratiska processer tar för lång tid, när ska effektivitet prioriteras? Hur ser man till att alla deltagare i en debatt ges möjlighet att uttrycka sina åsikter trots att människor har olika förutsättningar för att göra sina röster hörda? Vilka argument finns för och emot en privatisering av offentlig verksamhet, och var går egentligen gränsen för vad som kan kallas privat och offentligt? Skolväsendet och aktuella reformer inom detta används genomgående som exempel i dessa diskussioner.


    • 1004, Svensk politik, 7,5 högskolepoäng
      (Swedish Politics, 7.5 credits)
      Betygsalternativ: U/G/VG

    5. Undervisningens upplägg

    Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, studiebesök och övningar.

    6. Examination

    1001 Samtidshistorisk översiktskurs
    Examineras genom aktivt deltagande i seminarier, rapporter från studiebesök, en muntlig redovisning och skriftlig salstentamen.

    1002 Det sociala landskapet
    Examineras genom aktivt deltagande i seminarier och en skriftlig salstentamen.

    1003 Mediesamhället
    Examineras genom aktivt deltagande i seminarier och övningar, skriftlig hemtentamen och en presentations- och produktionsuppgift med digitala inslag.

    1004 Svensk politik
    Examineras genom aktivt deltagande i seminarier, författande av PM och skriftlig salstentamen.

    Vissa av kursens seminarietillfällen kan kompenseras. En del tillfällen kan kompenseras med skriftliga inlämningsuppgifter medan andra tillfällen kan kompenseras med muntlig tentamen. Studenten kan kompensera högst 20 % av dessa seminarietillfällen per delkurs.

    För VG på hel kurs krävs VG på minst 15 högskolepoäng.
     Betygskriterier delas ut vid kurs/delkursstart.

    7. Litteratur

    Om litteraturen förändras mellan terminer, fastställs ny litteraturlista inför nästkommande termin senast 15 juli respektive 15 december.
     
    Giltig fr.o.m Giltig t.o.m Beslutsdatum Beslutande organ
    VT 2018HT 20182017-11-15Programråd, Ämneslärarprogrammet
    VT 20192018-11-28Programråd, Ämneslärarprogrammet

    8. Begränsningar i rätten att tillgodoräkna kursen i examen

    Kursen får inte tillgodoräknas i examen samtidigt med inom eller utom landet genomgången kurs, vars innehåll helt eller delvis överensstämmer med innehållet i kursen.